Andas

Jag håller andan. Jag andas inte, inte som man skall på riktigt i alla fall. Jag har läst att många hyperventilerar av ångest och blir snurriga av det. Jag håller andan och blir livrädd, inte för att sluta andas, inte för att dö. Jag känner bara den totala skräcken "Jag klarar inte det här något mera". Varför är det så svårt att leva? Jag vet inte. Varför är det så svårt att andas? Jag vet.
Jag behövde gömma mig. Vara tyst och osynlig. Då höll jag andan för livet. Orörlig i fosterställning. Höll andan. Hoppades.