I’m slipping away...
- Kan du vinkla upp persiennerna i dag så det kommer in lite ljus?
...det blev ju ingen skillnad. Finns det ingen sol?
- Nej det är molnigt och grått ute i dag.
- Det är grått här inne med.
Where I was, I had wings that couldn’t fly
Where I was, I had tears I couldn’t cry
Det blev så, det hände någon gång på vägen. Någon gång för så länge sedan att jag inte minns när, men då så föll domen "du är och förblir olycklig, förföljd av galningar som förstör dit liv och för alltid och alltid mer eller mindre deprimerad".
I throw myself into the sea
Release the wave, let it wash over me
To face the fear I once believed
Okey jag skall inte ljuga, självmordsbenägen. Jag har vart här nere i djupet innan och överlevt. Jag överlever säker nu med. Jag brukar ju överleva. Men jag brukar gå till järnvägen och för att, för att veta att den finns. Jag brukar inte kolla om jag kan göra snaror för att se om det skulle gå att kväva sig så. Jag brukar inte ta reda på hur lång tid det tar att dö av en viss kemisksubstans och hur mycket av det man behöver.
Slowly I awake, slowly I rise
The walls I built are crumbling
The water is moving, I’m slipping away...
Det finns något som gör att jag finns kvar.
Något som inte är helt grått, något som har silverstoft som glimmar för billiga liv.
...det blev ju ingen skillnad. Finns det ingen sol?
- Nej det är molnigt och grått ute i dag.
- Det är grått här inne med.
Where I was, I had wings that couldn’t fly
Where I was, I had tears I couldn’t cry
Det blev så, det hände någon gång på vägen. Någon gång för så länge sedan att jag inte minns när, men då så föll domen "du är och förblir olycklig, förföljd av galningar som förstör dit liv och för alltid och alltid mer eller mindre deprimerad".
I throw myself into the sea
Release the wave, let it wash over me
To face the fear I once believed
Okey jag skall inte ljuga, självmordsbenägen. Jag har vart här nere i djupet innan och överlevt. Jag överlever säker nu med. Jag brukar ju överleva. Men jag brukar gå till järnvägen och för att, för att veta att den finns. Jag brukar inte kolla om jag kan göra snaror för att se om det skulle gå att kväva sig så. Jag brukar inte ta reda på hur lång tid det tar att dö av en viss kemisksubstans och hur mycket av det man behöver.
Slowly I awake, slowly I rise
The walls I built are crumbling
The water is moving, I’m slipping away...
Det finns något som gör att jag finns kvar.
Något som inte är helt grått, något som har silverstoft som glimmar för billiga liv.
posted by N at 4/08/2006
4 Comments:
Vad vackert du skriver om silverstoft som glimmar. Kan du inte berätta mer?
Lilla systerhjärtat. Ett tag så gick jag också till järnvägen, konstaterade att jag inte kunde tillräckligt om knopar och att jag inte begrepp vilka abletter man skulle ta när. Där vid järnvägen brukade jag skrika som Sally i Cabaret, för jag ville inte dö. Jag ville leva ett bra liv, men hade ingen aning om hur man gör. Det jag kan säga Nora-hjärtat är att det går att bli bra på att leva ett gott liv. Jag har varit suicidal, deprimerad och haft ett destruktivt förhållande till det mesta som finns. Det är inte längre så. Jag bestämde att jag var värd att ha det bra och började kämpa för det. Svårt, arbetsamt, skrämmande och mödosmant har det varit, till att börja med, men det lättade efter hand. Det kommer att göra dt för dig med. Nu känns varj minut lång och svår. Det kan till och med vara ansträngande att andas. Men ingenting är för evigt allt ändras, och du kan påverka åt vilket håll. Du kommer att göra allt bättre. Kram Stora Syster.
Bless, det är så galet, det blev så fel. Jag var ju där på rätt ställe en stund. Helt rätt ställe trodde jag, ute ur det märka med rätt man och hela altet. Men så var det som han petade på en osynlig knapp och fram kom allt som jag trodde jag var förbi.
Tänk om det för alltid är lagrat, ligger där och koka under ytan...depressionen.
Bellman, jag kommer skriva om silverstoft, kan inte gå utan ett vackert adjö.
Meh..vafan...sist jag svängde förbi & läste verkade du på rätt spår. Hell woman...nopp nu e du på snesteget igen!
Stick to the light *L* och du...de där förbannade lyckopillrena är ena sketna värdelösa zombiepiller!
Pfft..köpa lyckan där, har jag testat, and nehe fan...spola ner dem när jag kvicknade till länge nog!
Skicka en kommentar
<< Home