En etikett tack!

Det får bli lite rörigt, kanske till och med obegripligt för dig som läsare, jag bara skriver. Det tar sin tid att få ned allt i skrift som känns viktigt, den här saken har tagit mer tid än någon annan att få ned i ord. Tiden är kanske inte rätt för personliga funderingar och skriverier, men jag tror ändå den är det för mig.
(En svag skuldkänsla som jag inte tänker ta fasta på).

Att inte dela in sig själv och omgivningen i olika kategorier är förbannat svårt, men det är lika förbannat svårt när man inte hittar…rätt? Jag tror jag delar in allt och alla i kategorier allt från gammal till tjej till djävla idiot. Jag vill det säkert inte hälften av tiden (ingen vill väl vara en fördomsfull människa som placerar in andra i fack :) ) och många gångerna blir det fel men andra gånger blir det rätt.

Så min fundering, mitt huvudbry, mitt stora Va, vad, berätta för mig? Jag kan nog grubbla bra länge till men jag kan inte svara på vad jag började denna bloggen med - ”Homosexuell, bisexuell, heterosexuell, asexuell och så jag då?”




Japp, jag vill ha en ”benämning”, ett ord nått kalla det vad ni vill som beskriver mig sexuellt. Varför jag vill ha det? Det vet i fan, jag vill det bara. Jag vill bara veta. Jag vill inte vara vuxen och känna mig mer förvirrad än när jag var tonåring. Eller snarare då var jag inte förvirrad, då tänkte jag överhuvudtaget inte alls på vad jag tyckte om sexuellt och vad jag njöt av och nej, det fanns inte i min värld att sex skulle kunna vara något mer än vad det var – inte bra.
Eller snarare, ”om man bara slappnar av är det skönt” jag missade ”att vara kåt”. Japp, ny skyller jag på tidningarnas värld igen
”hej jag är en tjej som inte njuter när han stoppar in den, vad kan det bero på”
”hej jag är en tjej som inte kan få orgasm, vad gör jag för fel?”
”hej jag är en tjej som tycker det känns obehagligt är det något fel på mig?”
…slappna av så kommer det av sig självt…
Inte – hörru vad tänder du på egentligen?
Jag ställde aldrig den frågan till mig själv.
Nu ställer jag den till mig själv, ”vad tänder mig”, och har så gjort ett bra tag. Jag har inget svar. Jag har många svar och mängder av tankar. Jag har tankar som jag vill ha svar på. Eller svar är fel ord, jag söker mer bekräftelse. Eller kanske bara respons på mina tankar.

Jag skulle kunna kalla mig extremt trög men jag föredrar att mer säga att ”jag bara var utan att reflektera så mycket över det” vilket jag gör nu i dag. Jag och V. var tillsammans. Då kallade jag henne min bästa vän. Men det tog slut. I efterhand så liknar det en relation alldeles för mycket och hade det vart i dag hade det vart mer än kyssar och nakenhet.

Och det där med fack. Jag tycker det är ganska så väldigt svårt att veta vad i helvete jag skall svara och kryssa i, på en sida som QX.se än mindre vad jag skall säga. Det känns dumt med ett ”jag vet inte”. För det vet man väl? Visst vet jag? Inte finns det väl någon lag som säger att har jag inte börjat fundera på min sexualitet redan som fjorton år och haft sexuella relationer med kvinnor för att veta ”facket” för mig? Eller måste man? För i sådana fall vet väl ingen oskuld om de är ex. bi. eller inte innan de verkligen har haft minst två sexuella relationer.
Och förresten vad är en sexuell relation?
Vad är en sexuell handling?
Är det inte bara någon form av beröring som gör en kåt, inte måste det väl vara samlag eller ens så mycket kön?
Det finns väl ingen övre åldersgräns för hur förvirrat man får tänka och känna väll får då är jag nog illa ute.

Förresten mina manliga vänner har så förbannat rätt. Det är hur svårt som helst att flörta med tjejer/fånga någons intresse över nätet. Ja man blir ju alldeles så där blyg och tyst med vackra kvinnor eller säger nått ointressant som ”hej, hur mår du och hej då”.
Jag tror jag törstar ihjäl mig efter flörtar just nu. Tjuvkikar på spraydejt och försöker logga in på qx. (Förresten, vet ni om man måste ha spraymail konto för att ha ett konto på spraydejt)?

Nej, jag skall inte registrera mig någonstans, jag är bra nyfiken. Jag vet att jag inte är redo på långa vägar för en relation fast det är det jag önskar. Jag har en ide om att flytta isär först och slicka mina sår. Jag tror nog helt enkelt på lite singelliv när ett förhållande brister men ändå känner jag mig på den plats i livet där jag vill hitta rätt för alltid. Men kanske skall jag kunna ha ett sexuellt liv innan jag finner rätt. Men hur då, när tillfälliga relationer inte är aktuella? Kan jag hitta mig sexuellt själv eller ”behöver” det finnas någon att dela sexlivet med, även om jag inte är ”hel och färdig” från början?